sannaengstroms profil

sannaengstrom om sig själv

jag är 22 år, en glad människa, som har bestämt sig för att ge sig själv den finaste presenten någonsin,
ett värdigt liv.

här kommer ett inlägg jag skrev i min blogg om vikt:


att följa biggest looser ifrån tv-soffan,
säger ju någonting bara där.
att man ständigt just precis då,
råkar äta något sött,salt,surt,
precis kl 19:00,
säger ju också något.

att man varje gång gråter,
när vinjetten spelar
" what have you done today,
to make you feel proud?"
säger ju en hel del det också,

att man ständigt ler som en idiot,
så fort dom ställer sig på vågen och
ser sina resultat,
säger ju något det också.

Det är så lätt att tycka till,
det är så lätt att säga att Åh, vad feta dom är,
det är så lätt att säga; jag kan göra bättre än så,
men det är enormt jäkla svårt,
att inse att man faktiskt
MÅSTE
göra någonting.


jag tror,
att min största fiende,
är mig själv.


jag äter när jag är ledsen,
när jag är glad,
när jag är hungrig,
när jag är mätt,
när jag är trött,
när jag inte har något att göra,
i brist på annat,
för att det är gött,
för att jag är sugen,
och för att jag ändå tycker att nåt mer kilo hit eller dit,
spelar väl ingen roll,
jag är ju redan stor.



efteråt mår jag illa.
jag trycker ner mig själv,
jag avskyr mig själv för att valkarna finns där,
jag avskyr mig själv för att det är jag,
som fått dom att växa sig på plats.
jag avskyr alla speglar,
som inte visar den personen,
jag så ofta fortfarande tror att jag är,
för när spegeln visar mig,
hela mig,
så inser jag att jag har missat någonting.
jag förstår inte vad jag gjort emot mig själv.

Men det som jag numera har insett,
det är att jag har världens sämsta självkänsla.
och att jag har insett det,
har redan gett mig större självkänsla.


för jag inser,
att jag hittar på ursäkter,
jag kommer med dumma förslag,


och jag är hellre lat och trött,
än svettig och slutkörd,



just för att jag tror,
att jag inte förtjänar att må bra.

jag har så länge levt med min övervikt,
att jag har börjat tro att jag är min övervikt,
och att jag - den fantastiska tjejen därunder -
begraves ju mer kilon som smög sig på.

jag inser att jag vaknar upp varje dag med att tänka:
jaha, måste jag ha dom där jeansen? det gör så ont när dom sitter så tight,
kan jag inte ha mjukisbyxor i ställer?
och om jag tar jeans, så kanske jag känner mig fräschare,
men det gör extremt ont och jag kan inte slappna av,
om jag däremot tar mjukisbyxor,
så gör det inte ont i kroppen,
men i psyket.


jag vaknar varje dag med att intala mig själv att jag är värdelös,
att jag är ful,
att jag är tjock,
att jag är fet
och att alla tycker synd om mig.

jag lägger mig varje kväll,
med tanken att ingenting specifikt har skett,
och därför var denna dagen en idiotdag.


och jag klandrar mig själv,
ständigt.

jag är som en mamma med ständigt dåligt självförtroende,
enda skillnaden är att uppfostringen ska ske till mig själv,
och jag vägrar hjälpa mig själv.
jag vägrar se till mitt eget bästa,
jag vägrar tro att jag är värd något.
jag vägrar att bege mig ut på hal is,
eftersom det finns så många lätta utvägar.


men nu.

nu ger jag upp.


nu slänger jag bort den där elaka



bitchen.


jag ska inte lyssna mer på henne.
hon får säga vad hon vill,
men det är ingenting som ska få påverka mig.


Jag är stor,
men jag kan bli mindre,
och när jag blir mindre,
kommer jag växa så enormt mycket,


jag har redan högt BMI,
jag har mycket fett procentuellt i kroppen,
jag har problem med vikten,
och jag är livrädd för att bli allvarligt sjuk.

det här handlar inte om en ytlighet endast.
det handlar om att återvinna respekten emot mig själv,


det handlar om att orka leva,
att våga leva,
att känna att man vill leva,
att inte bara överleva.



jag måste ge mig själv den där chansen,
jag måste ge mig själv den där klappen på axeln,
och jag måste börja tro på mig själv.

och jag måste börja le,
när jag hör orden:




" what have you





done today,




to



make you feel







proud... "









resan har börjat.



låten:

http://www.youtube.com/watch?v=tms-ayMYzb8



Låttexten:


What have you done today to make you feel proud?
It's never too late to try
What have you done today to make you feel proud?
You could be so many people
If you make that break for freedom
What have you done today to make you feel proud?


Still so many answers I don't know
Realise that to question is how we grow
So I step out of the ordinary
I can feel my soul ascending
I am on my way
Can't stop me now
And you can do the same


What have you done today to make you feel proud?
It's never too late to try
What have you done today to make you feel proud?
You could be so many people
If you make that break for freedom
What have you done today to make you feel proud?


We need a change
Do it today
I can feel my spirit rising
We need a change
So do it today
'Cause I can see a clear horizon


What have you done today to make you feel proud?
So what have you done today to make you feel proud?
'Cause you could be so many people
If you make that break for freedom
So what have you done today to make you feel proud?
What have you done today to make you feel proud?
What have you done today
You could be so many people?
Just make that break for freedom
So what have you done today to make you feel proud?


I look into the window of my mind
Reflections of the fears I know I've left behind
I step out of the ordinary
I can feel my soul ascending
I am on my way
Can't stop me now
And you can do the same

» Till sannaengstroms plank