forsistagangens viktdagbok

2010-02-23

Dag ett. Jag är rädd, rädd för att misslyckas. Rädd för att jag ännu en vår ska titta på när alla mina vänner prövar kläder till sina nya garderober och vägra att själva prova ("jag ska vara smal först"), jag är rädd för att ännu en sommar hindras från att bada och sola ("jag ska vara smal först"). Jag är också rädd att jag aldrig ska kunna gå ner i vikt.

För så har det varit en stor del av mitt liv. Jag har trott att jag är tjock, vilket ledde till att det var just det jag blev. Min hets runt maten, trots att jag var smal, gjorde att jag blev hungrigare och jag gick upp i vikt. Voops - 10 kg plus? Diet, efter diet och voops, 10 kg till? Helvette.

Jag är så sjukt, sjukt trött på det här. Att hetsa, att inte vara nöjd med mig själv och hindras från att göra saker jag så gärna vill göra, men min vikt hindrar mig ifrån.

Min rädsla, blandat med min frustration över mig själv gör mig motiverad. Fatta vad underbart att för en sista gång lämna 80 och 70 sträcket! Fatta vad underbart att inte behöva känna sig störst. Eller, att bara kunna lämna "jag ska gå ner i vikt" problemet. Att kunna fokusera på andra saker?

Jag är motiverad, jag är taggad. Det här ska gå bra, för en sista gång ska jag försöka. Och jag SKA pröva kläder i vår, jag ska bada och simma i sommar och framför allt. Jag ska vara nöjd med mig själv! Håller ni med mig? Är ni på att gå ner i vikt för en sista gång?

Invägning

Vikt	81.6kg
Midja	86.0cm